ALFAMAMMA

JAG SKA TILL HULTSFRED! Är så lycklig över detta att jag inte finner ord. Ska inte sova där, utan hemma hos min morsa som bor fem mil bort. Killen ska köra så jag kan dricka öl, jag ska nog bara dit torsdag och fredag ungefär lite eftermiddag och mycket kväll och så hänga med Inkan på dagarna. Sen barnvaktar hon resten av tiden. Hur bra?!

Veckoslutet på Öland tog verkligen all min energi, precis tvärtemot vad jag trodde. Jag åkte dit för att ladda mina batterier och ha det lite trevligt. I mina tankar skulle jag vila upp mig och läsa hela dagen lång. Bara bada, leka, mata och söva bebis någon timme här och där. Men allting blev stress, bitvis dålig stämning, ett konstant övervakande över helvild 1-åring som skulle lära sig att inte röra alla ömtåliga grejer som inte plockats bort "för att det är lika bra att lära dom från början". Men kom igen: minst tio ljuslyktor i varierande grad ömtåligt glas i Inez ansiktshöjd, ljusstakar, flera små glasskålar, krukväxter och oljelampor på golvet. Och detta bara i vardagsrummet. Hur kan man sitta med näsan nere i en bok då? Svar: det går inte. Köksdelen orkar jag inte ens tänka på. En positiv grej är att jag verkligen börjar gilla vår lägenhet och det faktum att vi nästan kan lämna Inez helt obevakad, för vi inte har något hon kan skada sig på och saker vi är rädda om placerar vi helt enkelt i en höjd som hon inte når.

Eller i mitt nya skåp. Jag har älskat det sen första gången jag såg det men aldrig haft ett hem det passat in i (och för att jag har vägrat IKEA ett antal år). Det här var det perfeka tillfället att köpa. Alltså känslan av makt när man har ett eget skåp man kan låsa in precis vad man vill i och INGEN kommer in i det.

Jag älskar "Fråga Olle-dokumentären" som går på teve just nu. Alltså mycket är rätt grovt och ibland måste jag titta bort fast jag är väldigt okänslig. Men det är gjort så otroligt fint, öppet och pedagogiskt att jag tycker hela världen borde se. Speciellt avsnitten om att ha sitt bästa sex och sex utan känslor. Jag hade velat klippa ihop lite av varje avsnitt och visa för gymnasieelever eller helst för allihopa som finns. Jag tror jag hade älskat att snacka om sex i skolklasser och på föreläsningar. Kan man jobba med det? Jag utbildade mig faktiskt via landstinget inom sex och samlevnad på gymnasiet och pratade lite i klasser, lite inriktning queer var det väl mest. Var rätt pinsam då och lite för rättfram och med för många grova ord. Svårt att hitta en trovärdigt balans. Men den här känslan måste jag nog följa lite. Kolla vad som finns. Utbilda mig till gynekolog. Äh, skoja bara.

Nu tar jag med mig familjen och åker till Öland. Ska mest läsa bok, dricka kaffe på terassen, sola och skratta. Och försöka på det här med att mobilblogga - önska mig lycka till!

Inez och hennes tjusiga tänder var hos tandis för första gången idag. Det var kul och vi fick välja en tandborste till henne. Jag hade nog tagit en i varje färg om tandsköterskan inte hade kollat så noga. Älskar tydligen pasteller. Annars var det mest varningar om ammande på natten och beröm för att vi inte ger henne sötsaker. Nästa besök är om ett år och jag peppar redan det här med gratis tandvård. Är ej så politisk i bloggen men tycker det är förjävla dåligt att tandvården är en klassfråga och tycker att ALLA borde ha gratis tandvård.

Eftersom jag tycker det är så ohyggligt tråkigt att packa har jag redan börjat plocka ihop lite smått inför Ölandsresan imorgon. Den här är det viktigaste i packningen! Jag kom aldrig vidare i Darling River så jag pausade för första gången en bok och läser den här först.

Idag åt vi frukost vid slottsruinen och det kändes som det mest familjära vi någonsin gjort. Det är verkligen sånt som jag minns som mysigt från när jag själv var liten. Cykelutflykter, korvgrillning och varm choklad på sitteunderlag. Det är min absoluta intention att Inez ska ha det likadant även om det aldrig kommer ske lika ofta. Min frånskilda morsa tog ut mig och min bror i naturen flera gånger i veckan, förstår inte hur hon fick ihop det.

Har slutat vara bitter för den här gången och är nu mycket nöjd med min tillvaro. Är nog inte så missnöjd med tanken på själva livet, barnet och karln. Inte på det sättet jag kunde känna för ett par månader sedan. Att jag missade något under tiden jag var hemma och styrde upp något som var helt på mitt ansvar i slutändan. Då jämtställdheten i relationen var otillräcklig. Då kände jag mig så fångad till och från. Vad jag känner nu ska jag klura lite till på. Men känslan är allldeles ny.

Lite jobbig dag idag. Vet inte om helgen har varit för kul? Känner mig lite fast i min situation och blir liksom lite bitter. Tio av tio gånger jag blir bitter handlar det om allting min kille kan göra som inte jag kan. Men vi jobbar ju på att den känslan ska försvinna. Eller att problemet ska försvinna. Mest jag. Hade han fått välja helt själv hade han gjort mer kul. Spelat fler gånger. Längre bort. Men att han inte gör det får jag väl ta som ett tecken på hans egna lilla kamp.

Från vänster: jag, Inez, gudmor Mariella, Hanna och gudmor Nathalie. Ej så smickrande bild för någon av oss. Typisk dagen-efter.

Jag är så lycklig så jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Festen var bäst i världen och alla mina hjärtan var där. Jag drack fyra öl, pyttelite bål och champagne. Blev alldeles lagom fnissig och bara log och pussade mina bästisar hela kvällen. Kände mig ung för första gången på länge. Ung och lycklig. Idag går jag på små moln och kan inte riktigt uttrycka mig om min själsfrid och mitt nytända hopp. Sån lycka har jag alltså inte riktigt känt på tre år.

Det gick jättebra för Inez som sov hos mormor. Vi var hemma igen strax efter tolv och då gick jag in och hämtade det sovande barnet och tog med henne till min säng. Jag kunde inte låta bli.

Jag har noll omdöme vad det gäller mitt egna hår. Vet alltså inte om min nya färg är snygg eller förskräcklig. Känner mig inte helt hundra snygg. Bild tagen idag så ser det ut som skit bådar det inte gott inför festen ikväll.