Föräldragruppen 2


Idag var andra träffen med föräldragruppen. Lärde mig absolut ingenting men hade det riktigt mysigt ändå. Det märktes att paren försökte prata lite mer och gärna ville bonda. Barnmorskan har börjat mjukna lite mer också och vågar bjuda på sig själv. Vi kollade på en film om förlossningar och pratade om smärtlindring. Enligt barnmorskan skulle vi gå igenom andning, vilket i praktiken innebar att hon sa: "andas in genom näsan och ut genom munnen". Det kändes... snopet. Jag trodde absolut inte att det skulle vara någon fullvärdig profylax-kurs men ska det handla om andning så förväntar man sig mer än så. Informationen om olika sorters smärtlindring var också bristfällig. Rent spontant känner jag att Petidin kanske vore något, förutom det är jag inte sugen på någon bedövning alls. Inte ens lustgas tilltalar mig. Men sen är det säkert jag som ligger där på britsen och skriker efter all världens medikamenter.

Det "sista" äventyret



Helgen har varit strålande med hotellvistelse, goda middagar och trevligt barhäng med killen. Det var skönt att åka bort på ett sista äventyr, bara han och jag. Fick mig att inse hur mycket jag saknar det där vinpimplandet och fnissandet och fyllehånglandet i natten. Men på sätt och vis känns det skönt att det inte längre är någon norm. Det kommer ju vara ett superbra ess att ha i rockärmen om några år ifall vi tappar gnistan lite eller så. Bara dela en pava rödtjut och bli tonårskära på ett kick.

Runt halsen



Fick ett gäng söta dregglisar av svärmor. Min favorit var en med ugglor, men den här med en flodhäst och en fågel var riktigt fin den också. Nu börjar samlingen med kläder till bebisen ta sig. Någon tipsade om vantar, så det ska jag nog köpa ett par, det kan ju säkert vara lite kyligt även framåt april.

Norma-a-alt


Mitt humör går lite upp och ner nu och det gäller att hänga med i svängarna för även om jag tror att allting är kalas och sitter och har kafferep så kan det gå fem minuter och så vips har jag blivit en suris som får ont i magen av att inte veta vart tusan alla Stringhyllor ska hänga. För ingen i världen vill ju skruva upp hyllor och sen skruva ner och byta plats!

Just nu är det mycket inredning och inhandling på tapeten. Jag är konstant lite uppe i varv och undrar om ALLTING verkligen hinns med. Allting är inte alls så mycket som det kan låta som. Snarare handlar det om att skruva upp tidigare nämnda hyllor, byta plats på ett gäng tavlor, flytta någon enstaka möbel till förrådet och inhandla lite skrot till bebisen. I sådana situationer är det skönt att veta att precis alla tillstånd i slutskedet av en graviditet ses som normala.

BRIO



Jag har haft lite beslutsångest vad det gäller det här med skötbord efter att jag fått veta att vårt tilltänkta inte var tillräckligt stabilt. Men jag tror att vi har bestämt oss för att köpa det här från Brio. Det verkar vara det som uppfyller våra behov allra bäst. Hyllor måste vara på kortsidan för att passa vårt badrum och en låda är alltid praktiskt. Dessutom tycker jag att det är riktigt snyggt! Vad har ni andra valt för skötbord och varför?

Jobbar och står i


Vi har en fixar-dag. Då vi ska göra allting vi inte orkar göra andra dagar. Det har bland annat inneburit att jag har läst dagstidningar i över två (!) timmar. Vad gör man inte för att slippa ta tag i saker? Och lagom till att vi smält förra målet mat är det dags för att börja laga ett nytt.

Mitt första album



I den här boken ska jag skriva om Skrillan och hennes utveckling den första tiden. Den är ursöt och innehåller många roliga "formulär", till skillnad från alla klassiska varianter. Och Laban är ju bara för söt. Vad har ni valt för variant? Eller är det en typiskt sådan grej man satsar på att få i present?

Föräldragruppen


Föräldragruppen avklarades med bravur och både jag och killen är himla nöjda. Alla var någorlunda jämnåriga och väntade sitt första barn mellan 27/3 och 29/4. Vi är först ut och min mage var helt klart störst. Jag trodde att alla skulle vara jättestora, annars hade jag nog inte reagerat på hur små allas magar var. Den här gången pratade vi om att föda, hur en normal förlossning går till och vad som händer i olika stadier fram tills att barnet är ute och ligger på ens bröst.

Senare ska vi ta upp vad som kan gå fel vid förlossningar, olika sorters bedövning, hur det fungerar med BB, amning och lite allmänna frågor. Det var "vår" barnmorska som höll i det och jag måste nog få lov att ändra mig, hon är himla bra (även om jag lätt känner mig lite dum när jag frågar henne saker). Jag trodde inte att jag skulle lära mig så mycket, men tji fick jag.

Det jag ser fram emot mest är att prata om tiden på BB, rent praktiska saker om hur länge man får stanna och hur många mål mat det serveras om dagen. Även informationen om andning under förlossningen lockar, eftersom vi fortfarande skjuter upp allting som har med profylax att göra.

LA FAMILIA



Vi äter ta mig tusan pizza varje söndag. Känner mig klyschig och undrar om det är så här familjelivet ser ut?

Nervositet


Imorgon bitti börjar föräldragruppen och jag är så nervös. Är det meningen att man ska bonda en massa med de andra föräldrarna? Klockan 8.15? På morgonen? Ända sen jag blev gravid så har det blivit lite läskigt med nytt folk, jag känner mig snurrig och tappar ibland tråden totalt. Jag är ju hela tiden så himla trött och då är konsten att konversera det första jag slutar behärska.

Vecka 36


Äntligen har vi kommit in i vecka 36, trots att det kändes som om den här veckan aldrig skulle ta slut. Usch och fy vad jobbigt det är att vara gravid just nu! Jag har varit sugen på att ge upp flera gånger. Dagarna går an, så länge jag har tar det lugnt. Men nätterna är bara smärta, sömnlöshet, sammandragningar och den där mensvärks-liknande känslan. Några nätter har det gjort ont ända från midjan ner till fötterna.

Det märks verkligen att magen har börjat sjunka ordentligt och att bebisen därinne är riktigt stor. Men jag har fortfarande inte riktigt förstått att hon ska komma ut. Och inte att beräknad födelse är om så lite som trettiofem dagar. Jag känner på mig att det börjar bli dags att fixa hit vagn, spjälsäng och att köpa skötbord snart. Eller åtminstone styra ihop någon sorts bb-väska. Den kan man ju inte riktigt packa ihop i efterhand.

Skrillans playlist no. 9



Ännu en klassiker till bebisens låtlista, men en något nyare sådan. Och jag är säker på att hon kommer gilla den! Någon gång... när hon är lite större, kanske. Men det viktiga med låtarna är ju inte att hon ska gilla direkt som spädbarn utan att hon så småningom ska förstå världen och sina föräldrar lite mer.

Tidigare låtar i Skrillans playlist:
No. 1 Hall & Oates - Maneater
No. 2 Electric Banana Band - Singe linge lisco disco
No. 3 Pat Benatar - Love is a battlefield
No. 4 FYC - Johnny come home
No. 5 Jamaica - I think I like U 2
No. 6 Yeasayer - O.N.E.
No. 7 Étoiles Filantes- Ingen kan älska som vi 2010
No. 8 Kim Wilde - You came

Namn till en plutt


Min släkt tycker att vi ska döpa barnet till namn som börjar på E, om det är en flicka. Det råkar nämligen vara så att alla mina far- och morföräldrars mammor hade namn på E. Så när namn kommer på tal är det alltid mycket snack om Elsa, Edit, Ester och Emmy. Fast vi har redan bestämt flicknamn. Hela bunten. Blir det en pojke däremot har vi ingen aning alls. Namn kan man ju komma på ett par stycken fina, men just det där rätta tilltalsnamnet är så svårt att få till.

Min mamma ringde precis och sa: "Nu vet jag ett jättefint pojknamn! Moltaz! Med z på slutet". Jag bah, nej tack.

Cirkus



Jag köpte en farligt snygg pyjamas till bebisen, men slog till på en i storlek 62 för att den skulle hålla länge. Den har ju inga jobbiga muddar som man inte kan vika upp tänkte jag och såg den som ett kap. Kostade en krona under hundralappen på Lindex och är ännu snyggare i verkligheten!

Tips till folk som får barn



Könsneutralt, funkar i all världens länder. Inklusive smart ögla för förvaring!

Värt att nämnas


En fin, fin människa har blivit mamma till en liten Iris och jag sitter här helt mållös och fattar knappt att det är små bebisar som gömmer sig i våra magar när vi går runt såhär i nio månader och äter konstiga saker. Grattis Matilda! Det där gjorde du bra!

Att inte riktigt tänka efter före



Dessa skor har jag precis börjat använda. Någonting jag inte tänkte på var hur jobbigt det är att knyta skorna när man är såhär tjock. Att böja sig ner är bara att glömma.

Livsgnistan


Idag är min livsgnista nere på noll. Natten var fruktansvärd innan jag lyckades somna. Bara det gamla vanliga: tankar som maler och omöjligheten i att hitta en bekväm position. Så för att motverka den dåliga nattens inverkan på resten av dagen tänkte jag skriva ihop en liten lista med tre saker som känns positiva just nu:

- Jag har bokat hotell till nästa lördag. Önskade ett rum med badkar och ska vara klyschig och packa ner champagneglas, cider och något mysigt att hälla i badvattnet. Det känns bra att åka iväg på tu man hand såhär innan bebisen kommer, så man hinner hångla i fred och äta frukost i timmar.

- Min läkare ringde igår och sa att jag ska höja min dos på medicinen igen. Han sa också att mina trk-värden var obefintliga och därmed kommer bebisen inte behöva medicin när hon föds (jag vet inte heller vad trk-värden är, antikroppar av något slag).

- Bright Eyes har släppt en ny skiva och jag ser verkligen fram emot att lyssna på den. Den fick full pott på min lokaltidnings recensionssida av någon gammal popräv och så mycket som jag lyssnat sönder tidigare album i början och mitten på 00-talet så kan det ju inte vara dåligt.

Miami sound machine



Låten som får agera peppande soundtrack åt dagens nödvändiga sysslor.

Inventering utav bebiskläder


Min förkylning är inne på sin elfte dag och jag har börjat tappa tron på att jag någonsin ska bli frisk. Så i mitt krassliga tillstånd passar jag på att "ta tag i saker". Jag har inventerat Skrillans kläder i de minsta storlekarna och konstaterat att det nog behövs kompletteras lite ändå. Vi har dessutom ingen egen tvättmaskin, så det kommer säkert inte tvättas mer än två gånger i veckan. Då känns det rimligt med lite fler än två par byxor t.ex. Ser ni någonting ni tycker att vi missat, säg gärna till! Det enda jag själv kommer på, som inte står på listan, är en sovpåse. Det verkar så himla praktiskt.

Storlek 50
Body: 5
Byxa: 2
Tröja: 1
Pyjamas: 2

Storlek 56
Body: 5
Byxa: 3
Tröja: 1
Kofta: 1
Pyjamas: 1
Overall: 1

Färgklickar



Nu vill jag att vår, sol och färger ska omringa mig och även fast jag egentligen är ganska rädd för färg så känns dessa glasunderlägg som alldeles lagom små färgklickar. Hittas bland annat HÄR.

Mot nya äventyr


Sista veckan av ensamhet har inletts. Idag åkte killen iväg för att styra upp det allra sista med flytten hit. Han kommer hem på söndag och då blir det en veckas ledighet tillsammans (med äventyr hit och dit) innan han börjar på sitt nya jobb. Äventyr känns överlag väldigt lockande just nu. Tankar om att man "får passa på" när vi bara är två och bonusen i att det får tiden att gå lite snabbare. För februari med sin kyla får gärna försvinna bakom oss illa kvickt.

Besök hos barnmorskan


Idag var jag på besök hos barnmorskan för en rutinkontroll. Siffrorna såg ut som vanligt, förutom att jag har gått upp nästan tre kilo i vikt den senaste månaden, men jag har ju en bebis i magen och jag har börjat ta medicin som sänker min ämnesomsättning så det känns inte så konstigt. SF-måttet låg på 32 och det verkar följa kurvan galant, skönt som motpol till mitt blodvärde som aldrig tycks höjas, trots idogt knaprande utav Niferex.

Blodtryck: 120/60
SF-mått: 32 centimeter
Blodsocker: 4,8
HB: 112

Tips


Lite tänkvärd söndagsläsning hittar ni HÄR.

Vecka 35



Veckorna går verkligen snabbt nu mot slutet och vi är redan framme vid vecka 35. Jag minns veckorna mellan 18-28 som aldrig tycktes ta slut. Sen har det gått undan! Nu börjar jag nästan känna att det är lite väl kort tid kvar till dagen D, då jag förväntar mig ha läst in mig på bedövningar, profylax och har bb-väskan färdigpackad i hallen. Dessutom har jag varken skickat in moderskapsintyget (är det jättedumt?) eller börjat kolla på försäkringar än.

Men samtidigt är jag förstås otålig och kan knappt bärga mig innan jag får träffa på min lilla plutt. Det har börjat bli riktigt fysiskt ansträngande att vara gravid nu och det är varken bekvämt att sitta, ligga eller stå. Och jag är uttråkad mest hela tiden. Vill mest äta tacos (som min kille hatar och därmed bara står ut med någon gång i veckan), bada badkar (som vi inte har i den här nya lägenheten) och köpa saker (som jag inte känner att jag har råd med just nu). Och jag klagar och gnäller lite nästan jämt. Men det där gnället har nästan blivit som ett behagligt mantra. Jag gnäller - alltså finns jag.

Dagar i solen


Jag har verkligen haft ett par helt fantastiska dagar i Malmö. Det var vår och fullt med snödroppar i gräset. Vi åt mest hela tiden och jag orkade med en hel utekväll i festklänning och höga klackar. Och framförallt fick jag träffa mina fina vänner och skratta så att tårarna sprutade. Det var skönt att hinna med ett sista besök innan bebisen kommer och det vore tråkigt om jag inte hade fått visa upp magen för bästisarna. För den är jag löjligt stolt över.

YEAH YEAH YEAH



Med mig hem från Malmö: tiotusen redan insatta på mitt konto. Victory!

Döden, döden


Det läskiga med besöket i Malmö: jag ska möta min gamla hyresvärd på ett, som det så tjusigt kallas, "sammanträde inför nämnden" (tillika ett sammanträde inför hyresnämnden). Han tog ut alldeles för mycket i hyra och det är inte riktigt tillåtet, så nu ska jag försöka få tillbaka överskottet. Hela grejen får mig att vilja dö lite. Eller åtminstone gräva ner mig någonstans och inte komma upp förrän om ett sekel eller så. Jag är livrädd för det här mötet. För hur jag än vänder och vrider på det kan jag inte komma ifrån känslan att det är jag som gör fel.

På spåret mot syd



Igår firade vi killens hemgång med pizza och det nerladdade På Spåret från i fredags. Min kille brukar vara magiskt bra, men den här gången briljerade jag på mina ställen (jag tror däremot att vi inte tog en enda poäng på temat Danmark. Men vi "vann" med 28 poäng ändå). Och på tal om grötigt snack i syd, så ska vi åka till Malmö på onsdag! Min fina gamla hemstad jag inte har besökt på över ett halvår. Sova på hotell, gå på gamla favoritrestauranger och träffa mängder med vänner och framförallt: outa graviditeten.

Vecka 34



Och så var vi inne i vecka 34! Mindre än femtio dagar kvar till bebisen beräknas komma. Men jag tycker ändå att hon kan stanna inne lite till, det vore så fint med ett aprilbarn. En natt för någon vecka sedan då jag bara satt ner och kollade tv helt vanligt så fick jag kraftiga förvärkar. Jag försökte lägga mig i sängen, sitta ner, vanka omkring - men ingenting hjälpte. Onda sammandragningar har jag flera timmar per dygn, men det här var helt annorlunda och gjorde lika ont i nedre delen av ryggen som på framsidan. Killen ville ringa BB och fråga vad vi skulle göra (han verkade bli livrädd av mitt flåsande, jag brukar ju vara ganska tuff när det kommer till smärta). Men jag tyckte vi kunde vänta minst några timmar. Det slutade göra sådär superont efter 90 minuter.

Nu till frågan: ska det göra sådär ont ibland? Jag vet knappt om vanliga sammandragningarna ska göra så ont som jag har det. Tar alltid flera timmar att somna senaste veckan för att det bara krampar och värker, krampar och värker. Ps. Hittade krystad videoserie på youtube om alla graviditetsveckor. Var tvungen att lägga upp. Ds.

Det var på tiden!


Fina fina människor. Nu har jag svarat på era kommentarer! Jag gör fortfarande så att jag alltid svarar i min egen blogg, jag kan bara inte hålla ordning annars.

Life is a flower



Idag har jag köpt saker jag aldrig brukar köpa. Skorpor, hönökaka, tändstickor, singoalla-kex och servetter. En vas till den där buketten tulpaner jag kanske får någon gång. Sist jag fick blomsterbud, av en kille som liksom aldrig förstod att jag inte kunde kära ner mig i honom bara för att han alltid refererade till band jag gillade, så fick jag ställa blommorna i ett latteglas och luta mot kaffebryggaren med illa dold hjälp av ett ihoptryckt paket Lucky Strike. Så många miljoner år tillbaka en sådan lösning kan kännas. Idag tycker jag det känns lite jobbigt att jag inte fick bort hela prislappen när jag diskade vasen.

Studio Total


Detta är så bra. Men även fina Dan Parks kommentar på det här gillas starkt: "Så tjejerna som är arbetslösa kommer inte att få något? Socialbidraget är lika för båda könen." En stor anledning till min fascination för Studio Total är deras något tonårstrotsiga sätt att skita i allt. Ibland blir det fel, ibland blir det dubbelmoral - och det är lite av charmen med allt. Det behöver inte vara så jävla korrekt hela tiden.

Ställa saker till rätta


En sak jag låg och tänkte på inatt, är den här känslan av att svika sina vänner genom att skaffa barn. Drar man ett streck mellan vi och dom, eller känns det bara så? Jag känner mig inte ett dugg annorlunda än hela rasket med vänner utan kiddos, snarare att jag var lite väl extrem i det mesta innan jag blev gravid och nu har kommit ner till "alla andras" nivå. Men känslan av utanförskap kanske minimeras sen när man återigen blivit sig själv på alla håll och kanter. När man kan dricka några glas vin och klä sig som folk. När man orkar umgås med människor utan att kroppen säger "fuck you" stup i kvarten.

Som det är nu har jag stannat på en nivå där jag stundtals snudd på inte törs stå för att jag är gravid. Med en mage som skvallrar om att det är knappt sju veckor kvar tills förlossning är det inte särskilt smart. Jag är stolt över att jag ska bli mamma, men jag är både rädd för att vännerna inte ska förstå och skamsen över att jag inte berättat det för alla. Jag har inte besökt min gamla hemstad sedan innan jag blev gravid och det faller sig inte naturligt för mig att ringa upp var och en och berätta att jag ska ha en bebis. Men nästa vecka åker jag ner ett par dagar för att sova på hotell och kanske, kanske säga adjö till staden på riktigt. Då ska jag försöka passa på att träffa var och en av mina raringar och ställa saker till rätta igen.

Skrillan vill ha


Skrillan önskar sig helt klart en såhär söt från Kappahl. Finns i storlekar från 50-68. Annars tycker jag att hon har så mycket kläder nu att det nästan inte behövs köpas mer. Förutom ett gäng pyjamasar. Det är ju dessutom det mysigaste plagget, jag har nog hittat minst en handfull som jag skulle vilja köpa i varenda storlek. Det finns så fina, färgglada som bara ber om min uppmärksamhet när jag råkar gå förbi barnavdelningen i butikerna.

Back on track


Piggheten kom med vecka 33, skulle man kunna säga. Eller så skulle man kunna säga att piggheten kom när jag började ta en extra tablett på eftermiddagen. I helgen har jag orkat styra upp en mindre middagsbjudning (enchiladas med god fyllning av svarta bönor, ris och öl samt nachos och tillbehör), gå på spelning med min killes band och ta emot finbesök i form av min pappa och farmor. Den här veckan är jag ensam och behöver således inte så mycket energi, därför ska jag göra ett nytt försök med att bara ta en tablett om dagen. Fortsätter min koma så får jag helt enkelt ringa upp läkaren och säga att det inte funkar.

RSS 2.0